onsdag 7 juli 2010

Sent omsider - bilder från pappas och Majas besök (som var i, ehrm, februari)

Så känns en jordbävning

Kalifornien är jordbävningarnas land. Jag hade inte fått känna på en enda, vare sig under mina semestrar här eller under det första året som alien.

Min premiärbävning kände jag för några veckor sedan. Epicentrum var i Mexico, alltså ganska långt härifrån. Jag satt i soffan i vardagsrummet en kväll och tittade på en av våra 400 kanaler. Plötsligt känns det som om någon knuffar till soffan bakifrån. Känslan var ungefär som när man är på bio och någon typ på raden bakom sparkar på stolsryggen. Min första tanke var: "Varför knuffar Brandon på väggen?" Det är nämligen en vägg bakom soffan som delar av vardagsrummet från köket. Nu brukar ju inte Brandon springa runt och knuffa på väggar och det gjorde han förstås inte den här gången heller. Det var en jordbävning så klart.

Nästa bävning var idag. Jag satt vid mitt skrivbord och skrev på datorn. Mitt hemmasnickrade skrivbord är lite rangligt och jag tänkte först: Oj vad jag måste trycka hårt på tangenterna,hela bordet gungar ju." Snart började stolen liksom skaka och då trillade poletten ned. Nu hade det kanske skakat i 10 sekunder. Jag gjorde vad jag har blivit tillsagd, jag ställde mig under dörrposten eftersom husen är som stabilast där. Ja, nu vet nu hur en jordbävning känns.