Anaheim Timemåndag 3 augusti 2009
San Diego del 2
Vi vaknade efter en riktigt god natts sömn på hotell Double Tree i Little Italy. Efter en kaffe på sängen bestämde vi oss för att gå till ett franskt kafé för att få i oss lite frukost. Mätta och glada kunde vi sedan strosa runt i downtown.
Flipflops är ju inte de bästa promenadskorna precis så lite trötta i fossingarna beslutade vi oss för att ta en åktur med spårvagnen. För fem dollar kunde vi åka hur mycket vi ville hela dagen så via Old Town tog vi oss nordöst ut till Mission Valley där San Diegos första "mission" Mission San Diego de Alcalá ligger. Alltid trevligt att få sig lite kalifornisk historia till livs. På vägen tillbaka stannade vi i ett köpcentrum och käkade en sen lunch. Turligt nog var det happy hour och vi fick in en närmast kolossal nachotallrik för vilken vi bara betalade 6 dollar.
På hemvägen stannade vi till i La Jolla och njöt av havsutsikten, ett måste när man är i San Diego!
Flipflops är ju inte de bästa promenadskorna precis så lite trötta i fossingarna beslutade vi oss för att ta en åktur med spårvagnen. För fem dollar kunde vi åka hur mycket vi ville hela dagen så via Old Town tog vi oss nordöst ut till Mission Valley där San Diegos första "mission" Mission San Diego de Alcalá ligger. Alltid trevligt att få sig lite kalifornisk historia till livs. På vägen tillbaka stannade vi i ett köpcentrum och käkade en sen lunch. Turligt nog var det happy hour och vi fick in en närmast kolossal nachotallrik för vilken vi bara betalade 6 dollar.
På hemvägen stannade vi till i La Jolla och njöt av havsutsikten, ett måste när man är i San Diego!
San Diego del 1
Tänk, idag har det gått hela två år sedan vi gifte oss i Hammarskog utanför Uppsala! Vår första bröllopsdag var vi tvungna att fira på varsin kontinent, så den här känns ju lite extra speciell.
Eftersom vi båda älskar San Diego var det mer eller mindre självklart att detta skulle bli vår destionation för firandet av årsdagen. Vid lunchtid i lördags satte vi oss i trucken och fräste väg 5 söderut. Tyvärr var vi inte ensamma om den idén så trafiken var tjock som jag vet inte vad. Inte mindre än sex filer på motorvägen och vi färdades som högst i 40 km/h. Efter två timmar gav vi upp, svängde av på en mindre väg. Lika bra att göra en road trip istället. I Oceanside stannade vi för att äta lunch. I Oceanside finns en gammal militärbas och det fullkomligt vimlade av krigsveteraner. Andelen stora mustascher var helt klart högre än i Anaheim. Från vägen fick vi syn på ett fik, eller en "diner" och svängde in. Det visade sig vara den äldsta dinern på hela 101 (Pacific Coast Highway)! Här hade man serverat burgare och läskeblask sedan 1928! Det kändes som att vara i en film. Betagna av den smått historiska stämningen beställde vi in två amerikanska klassiker - tuna melt sandwich och fries&beans.
Med magarna fulla åkte vi vidare till galoppbanan i Del Mar. Där mötte vi (äntligen) upp med några kompisar som hade tagit tåget dit. Här var det i så många mustascher i sikte utan snarare yngre och äldre damer i hatt. Vi hade inte riktigt speldjävulen med oss, men i sista loppet vi spelade på vann jag i alla fall. Eftersom jag alltid fegsatsar så var jag bara 40 cent rikare efter att "That's Awsome" hade sprungit hem loppet.
Eftersom vi båda älskar San Diego var det mer eller mindre självklart att detta skulle bli vår destionation för firandet av årsdagen. Vid lunchtid i lördags satte vi oss i trucken och fräste väg 5 söderut. Tyvärr var vi inte ensamma om den idén så trafiken var tjock som jag vet inte vad. Inte mindre än sex filer på motorvägen och vi färdades som högst i 40 km/h. Efter två timmar gav vi upp, svängde av på en mindre väg. Lika bra att göra en road trip istället. I Oceanside stannade vi för att äta lunch. I Oceanside finns en gammal militärbas och det fullkomligt vimlade av krigsveteraner. Andelen stora mustascher var helt klart högre än i Anaheim. Från vägen fick vi syn på ett fik, eller en "diner" och svängde in. Det visade sig vara den äldsta dinern på hela 101 (Pacific Coast Highway)! Här hade man serverat burgare och läskeblask sedan 1928! Det kändes som att vara i en film. Betagna av den smått historiska stämningen beställde vi in två amerikanska klassiker - tuna melt sandwich och fries&beans.
Med magarna fulla åkte vi vidare till galoppbanan i Del Mar. Där mötte vi (äntligen) upp med några kompisar som hade tagit tåget dit. Här var det i så många mustascher i sikte utan snarare yngre och äldre damer i hatt. Vi hade inte riktigt speldjävulen med oss, men i sista loppet vi spelade på vann jag i alla fall. Eftersom jag alltid fegsatsar så var jag bara 40 cent rikare efter att "That's Awsome" hade sprungit hem loppet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)