Anaheim Time
Angie är familjen Cruz' nya favorit. Hon är ungefär 30 centiometer lång och väger högst ett par kilo. Hon har ljusbrun päls och kissar fortfarande på golvet ibland. Eftersom hon är så liten har hon fått en kattkoja att bo i och en bjällra runt halsen, annars är det lätt hänt att Robert trampar på henne när hon springer runt fötterna på honom. Angie är, som du säkert börjar ana, inte något människobarn utan en hundvalp. Hon är en korsning mellan chihuahua och mops och roar sig med att gnaga på människotår eller att jaga tygkaniner.
Vi var hemma hos Robert och Kristen för att fira fars dag. Det skulle mumsas på crispy pata (stekta grislår), pansit (nudlar med grönsaker), lumpia (vårrullar) och kladdkaka. När vi klev in genom dörren fick jag genast syn på den lilla varelsen som satt och klurade i en kattkoja. Det tog sedan inte mer än ett par röda sekunder innan hela familjen var som förbytt och gulligullade med Angie. Svärfar Ben smälte direkt och gladde sig åt att hundvalpen fått samma namn som hans mamma! Det tog inte många sekunder innan han kallade sig själv för Lolo Bien (farfar Ben) och var stolt som en tupp när Angie kissade i sin låda. I'm so proud of you Angie, come to Lolo Bien! Han fortfsatte med att läsa högt ur boken om mopsar och visade det lilla livet bilder på olika hundkläder som skulle kunna passa henne. Varför inte en stilig cowgirl-dräkt?
Några timmar senare åkte vi hem med magarna fulla av crispy pata och avlagda löften om att sitta hundvakt =)
måndag 22 juni 2009
fredag 19 juni 2009
Glad midsommar!
Hej vänner!
Hoppas att alla har haft en härlig midsommarafton och att vädergudarna var på er sida. Brandon och jag är precis hemkomna från fyra dagars camping i bergen. Bilder från det kommer snart. Här blir det inte något midsommarfirande förrän nästa söndag. Jag vet inte riktigt varför, men det skulle kunna bero på att det konkurrerar med fars dag.
I tisdags morse var vi ett litet gäng (Brandon, jag, Brandons kompis John och hans två söner) som styrde kosan österut mot the Sierras. Efter en så där tre timmars körning genom prärielandskap och spökstäder stannade vi för att äta lunch i Bishop. Bishop är mest känt för Shat's Bakery (ett bageri som startades av några tyskar nån gång för länge sedan) och beef jerky, men där är också mul-festival och annat skoj =) Efter lunch åkte vi vidare mot vårt slutmål, Mammoth. Det lär finnas björn i skogarna där, så man måste noga björn-säkra sin mat. Barnen var rätt sugna på att få se björn, själv var jag rätt nöjd med de nallar som fanns i souvenirbutiken.
Nästa dag var det fiske som stod på schemat. Jag låg, i ärlighetens namn, mest i solen och läste turistbroschyrer, men de andra metade för fullt. Efter ett tag fick faktiskt Brandon en fisk på kroken, men eftersom han är fiskallergiker och barnen mest gillade hamburgare så slängde vi tillbaka firren i vattnet. På kvällen var det äkta campingväder. Solen sken så fint när vi tände vår brasa, och preciiiis när hamburgarna var färdiggrillade började regnet hälla ner. Vi svalde maten nästan utan att tugga och rusade in i tälten. Tidig kväll blev det.
På onsdagsmorgonen var det mesta fuktigt förstås, men solen sken och vi stekte pannkakor och bryggde espresso på gasolköket. Med magen full av pannkaka orkade vi vandra hela dagen, bland annat till vattenfallet Rainbow Falls där vi matade en jordekorre med solrosfrön. Många timmar senare var maken så desperat efter en dusch (det fanns ingen på vår camping) att han slängde sig i den iskalla lilla floden som flöt intill vårt tält. Vattnet var grunt så han var tvungen att liksom rulla sig i det ett par gånger för att kunna skölja hela sig. Jag körd en annan variant, fyllde pet-flaskor med det tiogradiga vattnet och hällde över skallen. Vid tiosnåret var det alldeles stjärnklart och vi njöt av vår sista campingkväll genom att grilla marshmallows.
Hoppas att alla har haft en härlig midsommarafton och att vädergudarna var på er sida. Brandon och jag är precis hemkomna från fyra dagars camping i bergen. Bilder från det kommer snart. Här blir det inte något midsommarfirande förrän nästa söndag. Jag vet inte riktigt varför, men det skulle kunna bero på att det konkurrerar med fars dag.
I tisdags morse var vi ett litet gäng (Brandon, jag, Brandons kompis John och hans två söner) som styrde kosan österut mot the Sierras. Efter en så där tre timmars körning genom prärielandskap och spökstäder stannade vi för att äta lunch i Bishop. Bishop är mest känt för Shat's Bakery (ett bageri som startades av några tyskar nån gång för länge sedan) och beef jerky, men där är också mul-festival och annat skoj =) Efter lunch åkte vi vidare mot vårt slutmål, Mammoth. Det lär finnas björn i skogarna där, så man måste noga björn-säkra sin mat. Barnen var rätt sugna på att få se björn, själv var jag rätt nöjd med de nallar som fanns i souvenirbutiken.
Nästa dag var det fiske som stod på schemat. Jag låg, i ärlighetens namn, mest i solen och läste turistbroschyrer, men de andra metade för fullt. Efter ett tag fick faktiskt Brandon en fisk på kroken, men eftersom han är fiskallergiker och barnen mest gillade hamburgare så slängde vi tillbaka firren i vattnet. På kvällen var det äkta campingväder. Solen sken så fint när vi tände vår brasa, och preciiiis när hamburgarna var färdiggrillade började regnet hälla ner. Vi svalde maten nästan utan att tugga och rusade in i tälten. Tidig kväll blev det.
På onsdagsmorgonen var det mesta fuktigt förstås, men solen sken och vi stekte pannkakor och bryggde espresso på gasolköket. Med magen full av pannkaka orkade vi vandra hela dagen, bland annat till vattenfallet Rainbow Falls där vi matade en jordekorre med solrosfrön. Många timmar senare var maken så desperat efter en dusch (det fanns ingen på vår camping) att han slängde sig i den iskalla lilla floden som flöt intill vårt tält. Vattnet var grunt så han var tvungen att liksom rulla sig i det ett par gånger för att kunna skölja hela sig. Jag körd en annan variant, fyllde pet-flaskor med det tiogradiga vattnet och hällde över skallen. Vid tiosnåret var det alldeles stjärnklart och vi njöt av vår sista campingkväll genom att grilla marshmallows.
måndag 15 juni 2009
Teoriprovet
klarade jag idag - tjoho! Jag har tagit en kurs i körkortsteori på nätet och idag skrev jag alltså mitt prov. I Kalifornien är det omvänd procedur, man måste klara teoriprovet innan man får tillstånd att övningsköra. Det ska bli spännande att fräsa runt i Brandons trööck =)
Det hela gick till så här: Jag hade bokat tid hos DMV (motsvarande Vägverket) för ansökan om tillstånd att övningsköra. Eftersom jag redan hade bokat en tid kunde jag gå direkt till lucka 20. Om man inte har bokat tid får man sitt ärende behandlat ändå, men måste stå i en slags för-kö till lucka 20. Det var rätt många som hade bokat tid, så det blev minsann ändå en liten kö. I lucka 20 fick jag visa mina papper, fick ett formulär att fylla i och en nummerlapp till lucka 22. I 22:an lämnade jag in min ifyllda blankett och blev därefter hänvisad till en disk (strax intill lucka 20) för att göra ett syntest. Syntestet bestod av tre A4-ark med bokstäver på. Jag fick hålla för höger öga med mitt kvitto och tala om vilka bokstäver jag kunde se, sedan samma sak med vänster.
När syntestet var avklarat var det dags att punga ut med den administrativa avgiften på 28$. Då började det roliga! Den lilla svettiga farbrodern med som satt bakom disken hade ingen växel på två 20-dollarsedlar. Han drog ut en liten låda ur sin skrivbordshurts, men där låg bara ett par, tre stycken sedlar och skräpade. Vid det här laget hade det gått så lång tid att damen som var näst i tur stod och tryckte precis intill mig. Jag ursäktade mig och förklarade för henne att det tar lite extra tid när man är en alien. Svettiga farbrorn funderade fortfarande på hur han skulle lösa växelfrågan... Till slut fick han i alla fall en snilleblixt och frågade damen om hon kanhända hade växel på en 20-dollarsedel. Han vände sig till mig igen och förklarade att det skulle ta så lång tid annars, om han skulle behöva gå och hämta växel alltså... Som tur var hade tanten två tior så det hela löste sig. Hon var jättesnäll och önskade mig välkommen till Amerika.
När betalningen äntligen var löst kunde jag gå och lämna mina tumavtryck (det bör finnas rätt många uppsättningar av mina fingeravtryck vid det här laget) och fotografera mig. De hade hängt en liten blå leksaksfågel på kameran som man skulle titta på.
Kvar var nu själva teoriprovet. Innanför en ljusblå dörr ringlade nästa kö. Därinne satt ytterligare en svettig liten man i glasögon, jag skulle också ha varit svettig om jag precis som ensam administrerade det hela. Därinne var det en lång kö med personer som väntade på att få skriva sitt test, och en annan kö med personer som hade skrivit och ville bli rättade. Puh - men efter två och en halv timme hade jag i alla fall mitt övningstillstånd!
I morgon åker vi till Mammoth Lake och kommer inte hem förrän på fredag. Önskar alla en glad och solig midsommar!
Puss och kram
Det hela gick till så här: Jag hade bokat tid hos DMV (motsvarande Vägverket) för ansökan om tillstånd att övningsköra. Eftersom jag redan hade bokat en tid kunde jag gå direkt till lucka 20. Om man inte har bokat tid får man sitt ärende behandlat ändå, men måste stå i en slags för-kö till lucka 20. Det var rätt många som hade bokat tid, så det blev minsann ändå en liten kö. I lucka 20 fick jag visa mina papper, fick ett formulär att fylla i och en nummerlapp till lucka 22. I 22:an lämnade jag in min ifyllda blankett och blev därefter hänvisad till en disk (strax intill lucka 20) för att göra ett syntest. Syntestet bestod av tre A4-ark med bokstäver på. Jag fick hålla för höger öga med mitt kvitto och tala om vilka bokstäver jag kunde se, sedan samma sak med vänster.
När syntestet var avklarat var det dags att punga ut med den administrativa avgiften på 28$. Då började det roliga! Den lilla svettiga farbrodern med som satt bakom disken hade ingen växel på två 20-dollarsedlar. Han drog ut en liten låda ur sin skrivbordshurts, men där låg bara ett par, tre stycken sedlar och skräpade. Vid det här laget hade det gått så lång tid att damen som var näst i tur stod och tryckte precis intill mig. Jag ursäktade mig och förklarade för henne att det tar lite extra tid när man är en alien. Svettiga farbrorn funderade fortfarande på hur han skulle lösa växelfrågan... Till slut fick han i alla fall en snilleblixt och frågade damen om hon kanhända hade växel på en 20-dollarsedel. Han vände sig till mig igen och förklarade att det skulle ta så lång tid annars, om han skulle behöva gå och hämta växel alltså... Som tur var hade tanten två tior så det hela löste sig. Hon var jättesnäll och önskade mig välkommen till Amerika.
När betalningen äntligen var löst kunde jag gå och lämna mina tumavtryck (det bör finnas rätt många uppsättningar av mina fingeravtryck vid det här laget) och fotografera mig. De hade hängt en liten blå leksaksfågel på kameran som man skulle titta på.
Kvar var nu själva teoriprovet. Innanför en ljusblå dörr ringlade nästa kö. Därinne satt ytterligare en svettig liten man i glasögon, jag skulle också ha varit svettig om jag precis som ensam administrerade det hela. Därinne var det en lång kö med personer som väntade på att få skriva sitt test, och en annan kö med personer som hade skrivit och ville bli rättade. Puh - men efter två och en halv timme hade jag i alla fall mitt övningstillstånd!
I morgon åker vi till Mammoth Lake och kommer inte hem förrän på fredag. Önskar alla en glad och solig midsommar!
Puss och kram
söndag 14 juni 2009
Söndag kväll
Här har det varit en fullspikad social helg med bland annat examensfest, promenad vid havet och slutspel i basket! Mer utförligare rappporter om detta kommer vid ett senare tillfälle. Just nu vill jag bara säga natti natti och tack för alla hälsningar hemifrån. Jag tar mig friheten att dela med mig av den dikt (av Borges) som Fredrik mailade. Den är enligt honom ett argument för att ge sig ut på äventyr ibland =) Var så goda!
Instants
If I could live again my life,
In the next - I'll try,
- to make more mistakes,
I won't try to be so perfect,
I'll be more relax ed,I'll be more full - than I am now,
In fact, I'll take fewer things seriously,
I'll be less hygenic,
I'll take more risks,
I'll take more trips,
I'll watch more sunsets,
I'll climb more mountains,
I'll swim more rivers,
I'll go to more places - I've never been,
I'll eat more ice creams and less (lime) beans,
I'll have more real problems - and less imaginary
ones,
I was one of those people who live
prudent and prolific lives
-each minute of his life,
Offcourse that I had moments of joy - but,
if I could go back I'll try to have only good moments,
If you don't know - thats what life is made of,
Don't lose the now!
I was one of those who never goes anywhere
without a thermometer,
without a hot-water bottle,
and without an umbrella and without a parachute,
If I could live again - I will travel light,
If I could live again - I'll try to work bare feet
at the beginning of spring till
the end of autumn,
I'll ride more carts,
I'll watch more sunrises and play with more children,
If I have the life to live - but now I am 85,
- and I know that I am dying ...
Stora kramar
Instants
If I could live again my life,
In the next - I'll try,
- to make more mistakes,
I won't try to be so perfect,
I'll be more relax ed,I'll be more full - than I am now,
In fact, I'll take fewer things seriously,
I'll be less hygenic,
I'll take more risks,
I'll take more trips,
I'll watch more sunsets,
I'll climb more mountains,
I'll swim more rivers,
I'll go to more places - I've never been,
I'll eat more ice creams and less (lime) beans,
I'll have more real problems - and less imaginary
ones,
I was one of those people who live
prudent and prolific lives
-each minute of his life,
Offcourse that I had moments of joy - but,
if I could go back I'll try to have only good moments,
If you don't know - thats what life is made of,
Don't lose the now!
I was one of those who never goes anywhere
without a thermometer,
without a hot-water bottle,
and without an umbrella and without a parachute,
If I could live again - I will travel light,
If I could live again - I'll try to work bare feet
at the beginning of spring till
the end of autumn,
I'll ride more carts,
I'll watch more sunrises and play with more children,
If I have the life to live - but now I am 85,
- and I know that I am dying ...
Stora kramar
fredag 12 juni 2009
Läskiga ägg
Tack snälla Syster Yster för boktips! Jag kollade upp nätbokhandlarna och det verkar som att Bokus kan skicka böcker även utanför Sverige. Annars tycker jag verkligen om bokhandlarna här. Det finns nästan alltid ett Starbucks eller liknande, så man kan sitta där och dricka i kaffe och bläddra i tidningar. Det är fullt tillåtet att läsa tidningar som man inte har betalat för, det gillar jag!
Häromdagen tog jag nästa steg mot ett fullvärdigt medborgarskap. Jag skaffade mig nämligen ett bankkonto, eller två förresten. Måste säga att jag blev mycket vänligare bemött av Wells Fargo, som banken heter, än vad maken blev av personalen på Nordea, Föreningssparbanken, SEB... De flesta av känner nog till den historien så jag ska inte skriva om det här. Jag öppnade alltså ett lönekonto och ett sparkonto. Lönekonto heter "checking account" eftersom det fortfarande är många som vill ha och får sin lön utskriven på en check. Wow! Jag har personligen inte sett en livs levande check sedan sommaren 1996 då jag jobbade i kassan på Rätt Pris i Kil =) Men nu har jag äntligen fått mitt alldeles egna checkhäfte. Jag fick också välja vilken typ av bankomatkort jag ville ha till mina konton. Jag tog ett lila med blommor till lönekontot och ett med hästar på till sparkontot. Tjejigt, eller hur? Jag kände mig i alla fall som en liten tjej -"jag tar det lila och det med hästarna".
Men vad är det för läskiga ägg då? Jo, eftersom mina svärföräldrar kommer från Filippinerna lagas det en del (för mig) exotiska delikatesser här hemma. Häromkvällen när jag kom hem från min kvällspromenad stod det en stor kastrull med ägg på spisen. "Gott", tänkte jag. Men innan jag hade hunnit fiska upp något ägg kom svärfar ut i köket. "Ät inte av de där. Det är balut! " sa han. Jag tackade honom för varningen. Balut är nämligen inte ett vanligt hönsägg, utan ankägg med ankembryo. I Filippinerna mumsar man vanligen på dessa nattetid på väg hem från krogen. Ungefär som att ta sig en kokt med bröd alltså. Och även om det med högsta sannolikhet finns en hel del läskigheter i varmkorvar, så får jag mer rysningar vid tanken på att knapra i mig ett ankfoster. Så det får bli balut till dem och saltlakrits till mig =)
Häromdagen tog jag nästa steg mot ett fullvärdigt medborgarskap. Jag skaffade mig nämligen ett bankkonto, eller två förresten. Måste säga att jag blev mycket vänligare bemött av Wells Fargo, som banken heter, än vad maken blev av personalen på Nordea, Föreningssparbanken, SEB... De flesta av känner nog till den historien så jag ska inte skriva om det här. Jag öppnade alltså ett lönekonto och ett sparkonto. Lönekonto heter "checking account" eftersom det fortfarande är många som vill ha och får sin lön utskriven på en check. Wow! Jag har personligen inte sett en livs levande check sedan sommaren 1996 då jag jobbade i kassan på Rätt Pris i Kil =) Men nu har jag äntligen fått mitt alldeles egna checkhäfte. Jag fick också välja vilken typ av bankomatkort jag ville ha till mina konton. Jag tog ett lila med blommor till lönekontot och ett med hästar på till sparkontot. Tjejigt, eller hur? Jag kände mig i alla fall som en liten tjej -"jag tar det lila och det med hästarna".
Men vad är det för läskiga ägg då? Jo, eftersom mina svärföräldrar kommer från Filippinerna lagas det en del (för mig) exotiska delikatesser här hemma. Häromkvällen när jag kom hem från min kvällspromenad stod det en stor kastrull med ägg på spisen. "Gott", tänkte jag. Men innan jag hade hunnit fiska upp något ägg kom svärfar ut i köket. "Ät inte av de där. Det är balut! " sa han. Jag tackade honom för varningen. Balut är nämligen inte ett vanligt hönsägg, utan ankägg med ankembryo. I Filippinerna mumsar man vanligen på dessa nattetid på väg hem från krogen. Ungefär som att ta sig en kokt med bröd alltså. Och även om det med högsta sannolikhet finns en hel del läskigheter i varmkorvar, så får jag mer rysningar vid tanken på att knapra i mig ett ankfoster. Så det får bli balut till dem och saltlakrits till mig =)
onsdag 10 juni 2009
Boktipset
Ni na ni nana...
http://www.youtube.com/watch?v=bJXapKDe-xs
Jag har läst ut de böcker jag fick med mig i packningen. Den ena var Barack Obamas Min far hade en dröm. Det var en väldigt intressant historia om sökande efter och formande av en identitet. Den andra boken, Nobels testamente av Liza Marklund, var tänkt som buss- och tåglitteratur under vinterns resor till Forsmark och Stockholm. Dessvärre somnade jag för det mesta både på tåg och buss så det blev inte mycket läst där. Nu är böckerna alltså utlästa och jag behöver något nytt. Är det någon som har något förslag?
http://www.youtube.com/watch?v=bJXapKDe-xs
Jag har läst ut de böcker jag fick med mig i packningen. Den ena var Barack Obamas Min far hade en dröm. Det var en väldigt intressant historia om sökande efter och formande av en identitet. Den andra boken, Nobels testamente av Liza Marklund, var tänkt som buss- och tåglitteratur under vinterns resor till Forsmark och Stockholm. Dessvärre somnade jag för det mesta både på tåg och buss så det blev inte mycket läst där. Nu är böckerna alltså utlästa och jag behöver något nytt. Är det någon som har något förslag?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)