Födelsedag!

Igår kväll somnade vi alla före elva, riktigt trötta efter en dag med späckat schema. Vi bodde på hotell Mariott i La Jolla, San Diego. Sängarna var riktigt, riktigt sköna och jag vaknade utsövd vid halv åtta.

Mamma var så gullig och släpade med alla presenter från Sverige till San Diego. Hon tycker att man ska få paket på morgonen även om man är vuxen. Och tänk - jag fick precis det jag ville ha :) Efter presentöppningen stärkte vi oss med kaffe och bagels och ställde sedan in siktet på Sea World! Jag hade köpt biljetterna på nätet så vi kunde världsvant glida förbi kön (som i och för sig inte direkt var milslång en måndagsförmiddag i oktober, men ändå). Vi tittade på sjölejon och delfiner, åkte låtsashelikopter och berg-och-dalbana, och sist men inte minst gick vi förstås på späckhuggaren Shamus show!

Sedan var det dags för mig att jobba i Svenska skolan ett par timmar och Brandon och mamma drack kaffe och beundrade orkidéer i Balboa Park under tiden. De kom och hämtade mig efter jobbet och vi körde norrut mot Orange County. Vi var lite småhungriga så i Oceaside svängde vi av motorvägen och stannade på Café 101. Det var dinern från 1928 som B och jag åt på en gång i augusti, på väg till galoppen i Del Mar. Vi mumsade först lite sandwich och sedan ville jag förstås avsluta födelsedagen med en dessert. Jag beställde in något som tydligen var en riktig amerikansk klassiker - brownie sundae. Jösses - det var nog den maffigaste efterrätt jag har skådat, och ätit. Så här tror jag att man lagar den: Värm en kvadratdecimeter stor brownie, lägg på två tennisbollsstora kulor vaniljglass, häll över rejält med chokladsås och toppa med vispgrädde. Tur att vi var tre som delade denna magnifika skapelse. Trötta som vi var blev mamma och jag alldeles småflicksfnittriga och tog kort på vår brownie sundae, bara för att den var så komiskt stor. Servitrisen såg lite undrande ut så vi skyllde på att vi var från Sverige och aldrig hade sett något liknande. Barnsligt gott var det i alla fall och kalorierna gör vi nog av med imorgon när det bär av till Disneyland!

Söndag i San Diego

I söndags förmiddag åkte vi som planerat till San Diego. Först på schemat stod lunch på Savanna grill med Mays släktingar. Hon har länge funderat på hur hon skulle arrangera så att jag, Brandon och nu också mamma skulle få träffa dem. Av någon anledning verkade hon mer nervös än mamma och jag var. Vi planerade helt enkelt att le och se snälla ut. Innan vi åkte fick jag en lista av Ben med namn och släktskap. Vi skulle träffa Uncle Cesar & Auntie Ofelia (som för det mesta kallas Auntie Oping)+ deras barn och barnbarn, Uncle Virgilio & Auntie Melba (eller "Viyo" & "Ipa") + deras barn och barnbarn. Dessa båda onklar är Mays morbröder. Uncle Cesar som är äldst var lätt senildement och hade för sig att han var hundra år. Han drog den ena historien efter den andra om hur bra han kör bil trots att han är hundra år. Till lunchen kom också Mays ena bror med familj. Totalt var vi 24 stycken och vi fyllde en ganska stor del av restaurangen. Efter ett par timmar med glatt tjatter, god mat, lite utfrågning om Sverige var det dags för släktingarna att byta exotiska frukter med varandra. Guava byttes mot kalamansi och sharonfrukt i bakluckan Tita Carols mörkgrå Mercedes. Alla pussades och kramades igen varpå mamma, Brandon och jag åkte in till stan.

Vi tog en kort rundtur i downtown och därefter körde vi till Old Town. Jag gillade verkligen Old Town när B och jag var där i augusti, så det var kul att ta med mamma dit. Vi strosade runt och tittade i butikerna. Mamma shoppade både hatt och cigarr innan det blev dags för kaffepaus på plazan. Vi avnjöt en churro och kaffe medan vi lyssnade på en liten mexikansk orkester som spelade. En av damerna i publiken hade förfriskat sig med margaritas och bad om att bli värvad av bandet. Hon viftade med sitt stora glas medan hon sjöng för full hals tillsammans med orkestern. Hon sjöng inte alls illa, men när hon hade satt sig igen såg jag ur hennes kompis slurpade i sig resten av drinken i smyg.

Snart kom vi på att vi ville se lite av havet innan mörkret föll så vi skyndade tillbaka till bilen. Vi hann precis ut till Torrey Pine och fick njuta av havsutsikten i solnedgången. Lika vackert som alltid!

Nu har hon kommit!

Mamma alltså. I torsdags eftermiddag tog Brandon och jag stor-bilen och åkte till LAX. Där körde vi först in i fel parkeringshus, sedan in i rätt parkeringshus, snurrade runt därinne i säkert 20 minuter innan vi hittade en ledig ruta uppe på taket. Där var det stekande sol och därmed fullt av lediga p-platser. Vi skyndade ner till ankomsthallen för utrikesflyg, kunde inte hitta mammas flight på monitorerna, fick lätt känsla av panik, frågade flygplatspersonalen om hjälp, blev tvungna att gå tillbaka till terminal två som låg precis intill det parkeringshus vi hade kört in i först. Detta strul gjorde i alla fall att vi inte behövde vänta mer än ett par minuter innan mamma kom dragandes på sin 20 kilo tunga resväska.

Vi körde raka vägen hem till Anaheim Hills och medan mamma fräschade upp sig efter 15 timmars flygresa värmde vi hemgjorda köttbullar och slängde in potatisen i ugnen. Naturligtvis åt vi middag ute i trädgården. Vi hann med en liten promenad i kvarteret också innan hon slocknade.

Redan nästa dag (igår alltså) var det dags för lite sightseeing. Brandon behövde åka till Long Beach och jobba några timmar, så mamma och jag hängde på. Vi strosade i butiker på Second street och åt en smaskig lunch med utsikt över stranden och havet. Efter lunchen (jag åt crab cake sandwich och mamma en steak sandwich)promenerade vi utmed stranden in till downtown Long Beach. Där var det någon filminspelning på gång och vi gick lite extra nära i hopp om att kanske bli upptäckta :) Strax mötte vi upp med Brandon som hade jobbat klart för dagen. Innan hemfärd fyndade både Brandon och mamma skor på Nordstrom's Rack. Flip-flops redan första dagen var inte illa! Väl hemma i förorten var vi ganska möra men mor orkade ändå hålla sig vaken ända till klockan nio :)

Idag har vi tagit det ganska lugnt eftersom de tre kommande dagarna kommer att vara ganska späckade. Vi har roat oss med att planera hur vi ska klä oss på Halloween. Brandon valde mellan sjuttiotalskostym med tillhörande afrofrisyr och en toalett-outfit. Kostymen var snyggare men toaletten kanske lite roligare ändå. Mamma var helt inställd på att vara häxa så hon, svärmor och jag åkte till "Party City" och tittade efter bra utklädningskläder. Vi kom ut ur affären med en lila häxhatt med spindelväv till mamma och en häxperuk (typ The Adams Family) och ett par spindelvävsmönstrade strumpbyxor till mig. Kvastar kan vi få låna av svärmor! Brandon började senare fundera på om det kommer att se konstigt ut med två häxor och en toalett så nu vill han nog vara svart katt istället. Han skulle nog bli en väldigt söt katt :)

I morgon förmiddag bär det av till San Diego där mamma ska få gå på sin första filippinska släktlunch! Vi kommer bara vara 20 personer så det är inte så farligt. Det kommer inte bli lika mycket ståhej som på 60-årsfesten vi var på i somras. May och Ben har lärt mamma att säga "kain-na", dvs tagalog för "ät nu". Det kommer säkert att imponera! Efter lunchen ska vi turista i San Diego och på kvällen har vi två rum bokade i härliga La Jolla.

Väntar

Här sitter jag och väntar på min kursdeltagare. Hans dator hade visst blivit överhettad och behövde svalka sig lite. Så kan det går.

Imorgon eftermiddag kommer mamma! Biljetter till Disneyland är fixade och hotell i San Diego på söndag kväll är bokat. Jag budade på priceline och fick ett riktigt schyst hotell i härliga La Jolla till ett bra pris. Det ligger rätt nära Sea World också så det blir bra.

Jag är som ni förstår väldigt exalterad över att mamma kommer :) I natt drömde jag om att jag flyttade till USA. I drömmen sprang jag runt och försökte göra mig av med saker och säga farväl till vänner och bekanta. I drömmen hade Annica och jag en uppsats att slutföra dagen innan flytt! När jag vaknade var det så skönt att redan vara här :)

Helgpynt

Ojojoj! Här laddas det för fullt för höstens kommande helger. Först ut är Halloween, sedan kommer Thanksgiving och som grand finale kommer julen. I butiker och varuhus slåss numera dekorationer tillhörande de olika helgerna om utrymmet. Glada tomtar och sjungande gosedjursrenar måste samsas med skrattande skelett och vårtiga häxor. Lite bisarrt blir det.

Igår var Brandon jag ute på en del ärenden. Ett av stoppen var Home Depot (där man kan köpa ALLT till sitt hem). Jag blev glad som ett baran på julafton för där inne var det rena Disneyland. Man hade redan smällt upp alla feta juldekorationer. Jag gick runt på en hel avdelning med stora uppblåsbara pingviner, jesusbarn och tomtar ridandes på isbjörn medan Brandon plockade åt sig det han skulle ha. Innan vi gick till kassorna bad vi personalen (som säkert undrade vilken planet vi var ifrån) att ta ett kort på oss utanför jultomtens verkstad, som för övrigt såg precis ut som en svensk stuga. Barnslig som jag är så blev jag riktigt sugen på en sjungande älg.

I grannarnas trädgårdar är det ännu inga tomtar utan spöken, vålnader och gigantiska spindelvävar. Huuu huuu!

TV

Här i Amerikatt finns det verkligen hur många TV-kanaler som helst. Min familj tillhör de som har få kanaler, tror jag och då rör det sig ändå om sisådär 300 stycken. Många kanaler är ju rikstäckande så det är väl jämförbart med om man i Sverige skulle ha alla europeiska kanaler. Det kunde i och för sig vara ganska skoj, då kunde man titta på Polish Idol och franska Jeopardy (om de nu har det).

Här är det mer en kanal - ett ämne. Vi har Travel Channel, Animal Planet, Food Network, etc. En kanal som jag inte har tittat så mycket på, inte alls faktiskt, heter "Stop unfair TV-taxes". Det verkar vara en text-TV-kanal där det rullar information om TV-avgift. Hmm, är det någon som är sugen på att starta en svensk motsvarighet? Själv har jag fastnat för Discovery Channel och deras "Dog whisperer". Har man ingen egen hund så kan man i alla fall sitta och drömma när Ceasar Milan rehabiliterar rädda hundar, arga hundar, nervösa hundar och hundar med ätstörningar. När jag väl skaffar en egen pälsklädd kompis kommer jag att vara väl förberedd :) En annan favorit är Disney Channel, ja det är väl nästan ett måste när man bor i samma kommun som Musse Pigg. Häromkvällen tittade jag på Ratatouille och drömde mig bort till Paris :)

Social träning

Nu är det fint väder igen! I eftermiddags drog jag på mig gympaskorna och tog en riktig långpromenad i den numera milda solen. Ute kryllade det av pyttesmå, små och medelstora ödlor som också var ute och värmde sig.

Helgen är snart här igen och denna verkar att bli full av sociala aktiviteter, bra för mig som mest jobbar hemifrån :) Imorgon fredag är det svärmors sista dag på jobbet, hon bestämde sig för att pensionera sig ett par år tidigt, och har vi inte annt för oss så går Brandon och jag nog på avtackningskalaset. Det måste kännas lite konstigt för May att sluta jobba, hon har varit på samma jobb i 35 år! Och jag som tyckte att jag mer eller mindre var en del av inredningen på Folkuniversitetet :) På lördag lunch är planen att gå ut och äta födelsedagssushi (May har fyllt år också) sushi till lunch hela familjen Cruz. Nja, egentligen inte hela för då skulle det väl bli ett oräkneligt antal personer, men närmaste familjen. På lördag kväll är det pokerkväll hos våra kompisar Chris och Laura. På söndag vankas det grillning med suburbia-mammorna. Jösses, ibland kommer visst allt i klump!

Annars går jag runt och är nöjd över att ha sålt 20 svensklektioner på ett bräde till en snubbe i London. Han är nybörjare nu och säger att han vill arbeta som översättare så det bådar ju gott för mig, hehe.

Ha det så gott!